Magen v 21+4
Magen är fotograferad alldeles nyss! Det är så mysigt med en växande bebismage och känna de små sparkarna, från förra veckan har jag verkligen börjat kunna njuta av graviditeten och min fina växande mage nu när jag mår så bra.
Det är ett stort lyckorus i min kropp av att vara gravid nu, precis som det var med Elwira i magen och det håller i sig ända in i slutet hoppas jag på.
Jag undrar så vad det är för liten härlig individ som utvecklas i min mage och förhoppningsvis mår som en prins eller prinsessa därinne nu! Än finns det ju även gott om plats för lillbebis att röra på sig, så h*n får passa på att danska loss ordentligt medans det finns plats för rörelse ;-)
Jag tror h*n har det väldigt bra där inne, vårat andra fina mirakel som utvecklas och växer för fullt och gör sig redo att möta oss och världen! Vi väntar och längtar jag och min käraste M
Det är ett stort lyckorus i min kropp av att vara gravid nu, precis som det var med Elwira i magen och det håller i sig ända in i slutet hoppas jag på.
Jag undrar så vad det är för liten härlig individ som utvecklas i min mage och förhoppningsvis mår som en prins eller prinsessa därinne nu! Än finns det ju även gott om plats för lillbebis att röra på sig, så h*n får passa på att danska loss ordentligt medans det finns plats för rörelse ;-)
Jag tror h*n har det väldigt bra där inne, vårat andra fina mirakel som utvecklas och växer för fullt och gör sig redo att möta oss och världen! Vi väntar och längtar jag och min käraste M
Gravid v 21
Som vanligt flyger veckorna fram och nu är jag mer än halvvägs in i graviditeten! Jag mår jättebra förutom lite trötthet vissa dagar som fortfarande "spökar" men inget värre än så. Känner mig pigg i kroppen och känner många mysiga sparkar flera gånger om dagen och det är så härlugt att känna små livstecken, jag blir lika glad varje gång =)
Fakta:
Bebis
Din lilla bebis är nu ungefär 18 cm och väger 300 g. Bebisen tränar sina matsmältningsfunktioner, nu kan man se via ultraljud hur bebisen sväljer fostervatten.
Mamma
Fakta: minbebis Bild: growingpeople
Magen v 20+6
Hjälp, jag är redan inne i vecka 20 och jag hade inte hunnit läsa om bebis i magen förens i går då jag satt och läste ur favoriten "mamma praktika"¨och nyss på nätet.
Är alltså i vecka 20 + 6 dagar så nästan inne i vecka 21! Nu är jag hallvägs och jag känner att nu har "vinden vänt" och jag mår fin fint, vilket är en otrolig känsla.För det känns som den "värsta tiden" är över och nu har jag kunnat börjat njuta på riktigt av resten av graviditeten.
Det är en underbar känsla av att må bra för det är en av sakerna jag uppskattar mest i livet. Och när man mått dåligt så vet man verkligen hur det känns att må bra och det gör det lätt att uppskatta det som många tar för givet.
Är alltså i vecka 20 + 6 dagar så nästan inne i vecka 21! Nu är jag hallvägs och jag känner att nu har "vinden vänt" och jag mår fin fint, vilket är en otrolig känsla.För det känns som den "värsta tiden" är över och nu har jag kunnat börjat njuta på riktigt av resten av graviditeten.
Det är en underbar känsla av att må bra för det är en av sakerna jag uppskattar mest i livet. Och när man mått dåligt så vet man verkligen hur det känns att må bra och det gör det lätt att uppskatta det som många tar för givet.
Gravid v 20
Mamma:
Grattis, nu har du gått halvvägs!! Man mäter livmoderns mått mellan pubisbenet och livmoderns topp. I den här veckan brukar måttet ligga mellan 18 och 20 cm. Nu kommer måttet öka med ungefär 1 cm i veckan. Om du väntar tvillingar kan ditt mått redan vara 28 cm. Ät mer järn, minst 100 mg järn per dag rekommenderas av Livsmedelsverket. Järnbrist orsakar även trötthet.
Baby
I vecka 20 är kroppslängden omkring 19 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 350 g. Fram till vecka 20 är alla barn ungefär lika stora, sedan ökar skillnaderna.
Det växer ut lanugohår på huvudet. Lanugohår är små, tunna, bleka hår utan pigmentering eller med mycket sparsam pigmentering. Stråna är ofta bara någon millimeter långa. Öronen flyttar fram till sidorna av ansiktet.
Spela gärna musik för barnet - gärna samma melodier. Både barn i magen och små barn älskar upprepningar, något som de känner igen. Nyfödda barn känner igen musik de hört under graviditeten. Till exempel kan barnet börja suga intensivare när just den melodin spelas
Info & bild: minbebis, growingpeople
Fin fin bebiströja
Den här jättefina tröjan var en av plaggen som beställdes från Ralph Lauren och den här ska lill bebis i magen få.
Det är första plagget jag köper till h*n och det kommer inte behöva köpas jättemycket nytt till den lilla då h*n kommer få ärva en hel del plagg.
Men det är klart att man kommer köpa nytt men vi kommer inte behöva lika mycket den här gången.
Vi köpte bara det vi behövde innan Elwira var född, ett par bodys, byxor och strumpor ungefär- det är ju lite känsligt det där egentligen att köpa saker innan bebisen är född.
Jag undrar vad du är för filur där i magen! Igår låg h*n och sprattlade så jag kände små "sparkar" på bägge sidor och magen samtidigt flera gånger, åh det var så härligt!
Bebiströja från Ralph Lauren till kommande bebis i magen
Bebissprattel när jag provade nya jackan
Jeansjackan som jag beställde från H&M för någon vecka sedan kom i dag och beställde rätt storlek den här gången. Kan faktiskt stänga den fortfarande men en jeansjacka gör sig snyggast uppknäppt tycker jag så det "gör inget" att jag inte kommer kunna knäppa den senare när fina magen blir ännu större.
När jag höll på att prova den här så höll bebisen på och sprattla som aldrig tidigare! H*n brukar mest röra på sig på kvällarna när jag ligger ner och verkligen kan känna av dom små rörelserna. Men nyss så var det full rulle! så härlig känsla!
Nu ska jag kila till apoteket en sväng och kanske till någon annan butik när jag ändå är i farten på egen hand då Elwira sover sin em lur och pappa är kvar här hemma :-) 
Magen vecka 19
Nu är jag i graviditetsvecka 19, tiden går verkligen undan! Det är härligt nu när det verkligen syns att det är en liten gravid mage, kommer att älskar den mer och mer ju större den blir, precis som jag gjorde med Elwira i magen
Gravid v 18
Bebis
Bebisen är 12,5 till 14 cm mellan stjärt och huvud, den väger ca 150 g. 50 g mer än förra veckan. Bebisen kan rynka på pannan och göra grimaser. En del basreflexer börjar utvecklas nu som till exempel sugreflexen och bebisen vänder ryggen till om magen utsätts för ljus. Hjärnans första kritiska stadium är nu över.Fakta: Minbebis
Jag mår bara bra just nu och känner mig pigg och glad =)
Magen vecka 18
En bild på magen hann jag fota innan jag nu faktiskt måste kila iväg :-) Nu är jag i vecka 18
Strumpbyxorna sticker upp och percingen och naveln tittar ut
Strumpbyxorna sticker upp och percingen och naveln tittar ut
Ta reda på könet eller inte?
Har skrivit tidigare om att när vi väntade Elwira så bokade vi tid i Stockholm och åkte upp och kollade könet. För då ville vi båda verkigen veta.
Det var många olika anledningar varför vi ville veta.
Dels för att vi båda var SÅ nyfikna och ville inte vänta. Samt att vi ville kunna sätta ett "namn" på bebisen och kunna tänka på våran lilla bebis och liksom kunna "ställa in sig" på vilket kön det nu skulle vara, att helt enkelt få veta och få en "tjuvtitt".
Jag kände efter vi varit på ultraljudet att det hela blev ännu mera verkligt och jag kunde inte förstå det först, när hon på ultraljudet sa" ja här ser man blygdläpparna" En tjej! min tjej! våran tjej! ja tankarna bara snurrade och jag var helt stum av lycka någon minut, chockad och glad.
Men det är klart, hade det varit en kille så hade jag självklart reagerat på samma sätt, det var bara det att det som sagt att det hela blev mera påtagligt och jag verkligen kände att det var på riktigt, det var ingen dröm, eller jo en sann sådan =)
Min mage började synas när jag var i 5:e månaden och M undrade ibland om det inte skulle börja synas snart, men så tillslut började M lägga märket till mitt lilla put =) och i samma veva fick även jobbet reda på min graviditet, jag var tyst om det länge jag för dom ;-)
Den här gången med bebis nr 2 så känner både jag och M att vi inte ska kolla upp könet den här gången, vi är nyfikna den här gången och vi skulle nog båda gärna vilja veta men nej, vi ska hålla oss den här gången.
Att vänta bebis nr 2 känns inte lika "hypat" som det gjorde ett tag, med omgivningen och vi är cool lugn denna gång, sist var vi bara "rätt lugna" ;-)
M var förvånansvärt lugn och sansad när jag väntade Elwira, och har varit det hela vägen och det har jag så klart blivit påverkad av mer eller mindre medvetet, har kunnat känna lugnet i och med att han också är det.
Det ska bli SÅ spännande att inte veta vad det är för liten som bor i min mage och jag kommer nog spricka av nyfikenhet den sista tiden, vem är du våran älskade skatt? Man vill veta men samtidigt inte.
Jag tycker det är helt okej att kolla upp barnets kön så länge magkänslan säger att det är det rätta. Det är helt klart inviduellt hur var och en vill göra.
Jag har läst debatter om folk som gör det och sedan gör abort om de tycker det är "fel" kön och DET är helt sjukt och fel.
Det ska inte vara av den anledningen man skaffar barn för att vilja ha "rätt" kön! Sjukt är det också det här med att "välja kön" så fel.
Det viktigaste är ändå att bebisen är frisk, det är vad som egentligen betyder något
Elwira bara någon timme gammal på BB, frisk och värdens finaste
Det var många olika anledningar varför vi ville veta.
Dels för att vi båda var SÅ nyfikna och ville inte vänta. Samt att vi ville kunna sätta ett "namn" på bebisen och kunna tänka på våran lilla bebis och liksom kunna "ställa in sig" på vilket kön det nu skulle vara, att helt enkelt få veta och få en "tjuvtitt".
Jag kände efter vi varit på ultraljudet att det hela blev ännu mera verkligt och jag kunde inte förstå det först, när hon på ultraljudet sa" ja här ser man blygdläpparna" En tjej! min tjej! våran tjej! ja tankarna bara snurrade och jag var helt stum av lycka någon minut, chockad och glad.
Men det är klart, hade det varit en kille så hade jag självklart reagerat på samma sätt, det var bara det att det som sagt att det hela blev mera påtagligt och jag verkligen kände att det var på riktigt, det var ingen dröm, eller jo en sann sådan =)
Min mage började synas när jag var i 5:e månaden och M undrade ibland om det inte skulle börja synas snart, men så tillslut började M lägga märket till mitt lilla put =) och i samma veva fick även jobbet reda på min graviditet, jag var tyst om det länge jag för dom ;-)
Den här gången med bebis nr 2 så känner både jag och M att vi inte ska kolla upp könet den här gången, vi är nyfikna den här gången och vi skulle nog båda gärna vilja veta men nej, vi ska hålla oss den här gången.
Att vänta bebis nr 2 känns inte lika "hypat" som det gjorde ett tag, med omgivningen och vi är cool lugn denna gång, sist var vi bara "rätt lugna" ;-)
M var förvånansvärt lugn och sansad när jag väntade Elwira, och har varit det hela vägen och det har jag så klart blivit påverkad av mer eller mindre medvetet, har kunnat känna lugnet i och med att han också är det.
Det ska bli SÅ spännande att inte veta vad det är för liten som bor i min mage och jag kommer nog spricka av nyfikenhet den sista tiden, vem är du våran älskade skatt? Man vill veta men samtidigt inte.
Jag tycker det är helt okej att kolla upp barnets kön så länge magkänslan säger att det är det rätta. Det är helt klart inviduellt hur var och en vill göra.
Jag har läst debatter om folk som gör det och sedan gör abort om de tycker det är "fel" kön och DET är helt sjukt och fel.
Det ska inte vara av den anledningen man skaffar barn för att vilja ha "rätt" kön! Sjukt är det också det här med att "välja kön" så fel.
Det viktigaste är ändå att bebisen är frisk, det är vad som egentligen betyder något
Elwira bara någon timme gammal på BB, frisk och värdens finaste
Ärligt talat...
Dessa H&M leggings var en av sakerna som jag beställt från H&M men jag trodde inte det var sån här hög modell, beställde fel.
När jag väntade Elwira förstod jag inte heller mig på sån här mamma modeller med hög skärning/mudd över magen, jag kunde helt enkelt inte gå runt och känna att byxorna satt nästan uppe i armhålorna!
Vad fyller dessa egentligen för funktion? Jag vet att det finns något som liknar en gördel som man kan använda för att ge magen stöd. Men vad ger en mudd från en byxa eller som dessa leggings för stöd egentligen, inte ett dugg enligt mig, det är bara obekvämt.
Jag drog upp toppen igår och frågade M, "vad tycker du egentligen om det här?" han bara log, han ville väl inte svara för han trodde kanske jag fått för mig att jag gillar sådana här mamma-varianten :-) Nej, tack det här går helt bort för mig.
Jag använder lågt skurna leggings och strumpbyxor istället som är lite lösare i resåren, det gjorde jag sist och det fungerade utmärkt. Provade också mamma strumpbyxor, men de satt inte ens uppe, utan åkte ner och då var jag runt 7:e månaden, och tusan vad obekvämt det var.
Mamma strumpbyxor/leggings måste ju bara finnas för att företagen ska tjäna mer pengar? jag tycker då inte alls om det 
I'm to sexy for my love...HAHA!
En liten blödning
Igår när vi kommit hem efter ultaljudet och varit hemma en stund så skulle jag gå på toaletten och upptäckte då att det kom lite blod samt att det var blod i toalettstolen, inte mycket kanske en matsked max.
Kom direkt att tänka på när det hände så med Ewira med då var jag runt vecka 30. Ropade på M och sa att det hade kommit lite blod, så han ringde direkt 112 och de tyckte vi skulle åka upp direkt själva eller bli hämtad med ambulans.
När jag väntade Elwira så fick jag blödningen såpass sent och då är det mycket allvarligare, så då kom dom och hämtade mig i ambulans, och jag har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv.
Men igår körde vi iväg själva och blev lotsade från akutmottagningen till kvinnokliniken. Fick prata med en där och hon sa att det förmodligen berodde på att vi precis hade varit på ul, då kunde något blodkärl spricka.
Och jag hade inte heller någon smärta utan kände mig helt okej så då var det ingen fara.
Sist det kom en blödning med Elwira så fick jag höra att vissa blöder lite till och från under hela graviditeten, men det är inte farligt. Slemhinnorna är mycket skörare under graviditeten och det är lätt att något litet blodkärl brister.
Och hade det varit något tokigt så sa de att då skulle de sett det när vi nyss hade varit på ultraljudet, men lill bebis mådde bara bra.
Men obehagligt var det iallafall, för när det kommer blod sådär, även om det inte var mycket så är det lite läskigt att vara ovetande om vad som hänt.
Men det gick bra och vi alla mår bra :-)
Efteråt åkte vi en sväng till butiken och då var jag så trött att jag hävde i mig två kaffe latte men sedan klarade jag knappt hålla ögonen öppna längre.
Jag hade tänkt att gå och lägga mig en stund efter vi kommit hem från ul men då kom ju den där lilla blödningen så vi fick ju packa in oss i bilen och åka tillbaka igen.
På sjukhuset när vi gick runt mellan korridorerna så gick jag och funderade på vad skönt et skulle vara om man kunde gå och sova samtidigt. Kan inte skalman i Bamse göra det? har för mig att han kan fälla ut ett par ben och så ligger han i sitt skal och sover? jag ville vara som skalman. Hursom, jag var sjukligt trött.
M stannade kvar i butiken för han skulle jobba ett par timmar och jag la benen på ryggen och gick i turbofart med Elwira i vagnen, nästan kastade av oss kläderna väl hemma, la henne i sin säng för att hon skulle sova sin eftermiddags nap.
Jag själv kastade mig ner i sängen och drog täcket upp till öronen och sov två timmar, när jag vaknade var klockan fem och M kom hem.
Då var jag lite piggare och tog en dusch, bytte om till myskläder och gick till jobbet strax innan sex för vi skulle ha inventering.
Tiden gick fort men det var mycket att göra och jag var hemma vid halv två på natten. Jag tänkte på dom som jobbar natt, herregud hur orkar dom som har familj och barn med det? nej, så skulle jag aldrig vilja ha det.
Nej, nu måste jag kila. Tack för alla vänliga kommentarer!, jag svarar alltid på de jag får men när jag hinner och jag återkommer ikväll :-)
PUSS & KRAM! Hoppas ni får en toppen dag, denna "lill- lördag" :-)
Kom direkt att tänka på när det hände så med Ewira med då var jag runt vecka 30. Ropade på M och sa att det hade kommit lite blod, så han ringde direkt 112 och de tyckte vi skulle åka upp direkt själva eller bli hämtad med ambulans.
När jag väntade Elwira så fick jag blödningen såpass sent och då är det mycket allvarligare, så då kom dom och hämtade mig i ambulans, och jag har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv.
Men igår körde vi iväg själva och blev lotsade från akutmottagningen till kvinnokliniken. Fick prata med en där och hon sa att det förmodligen berodde på att vi precis hade varit på ul, då kunde något blodkärl spricka.
Och jag hade inte heller någon smärta utan kände mig helt okej så då var det ingen fara.
Sist det kom en blödning med Elwira så fick jag höra att vissa blöder lite till och från under hela graviditeten, men det är inte farligt. Slemhinnorna är mycket skörare under graviditeten och det är lätt att något litet blodkärl brister.
Och hade det varit något tokigt så sa de att då skulle de sett det när vi nyss hade varit på ultraljudet, men lill bebis mådde bara bra.
Men obehagligt var det iallafall, för när det kommer blod sådär, även om det inte var mycket så är det lite läskigt att vara ovetande om vad som hänt.
Men det gick bra och vi alla mår bra :-)
Efteråt åkte vi en sväng till butiken och då var jag så trött att jag hävde i mig två kaffe latte men sedan klarade jag knappt hålla ögonen öppna längre.
Jag hade tänkt att gå och lägga mig en stund efter vi kommit hem från ul men då kom ju den där lilla blödningen så vi fick ju packa in oss i bilen och åka tillbaka igen.
På sjukhuset när vi gick runt mellan korridorerna så gick jag och funderade på vad skönt et skulle vara om man kunde gå och sova samtidigt. Kan inte skalman i Bamse göra det? har för mig att han kan fälla ut ett par ben och så ligger han i sitt skal och sover? jag ville vara som skalman. Hursom, jag var sjukligt trött.
M stannade kvar i butiken för han skulle jobba ett par timmar och jag la benen på ryggen och gick i turbofart med Elwira i vagnen, nästan kastade av oss kläderna väl hemma, la henne i sin säng för att hon skulle sova sin eftermiddags nap.
Jag själv kastade mig ner i sängen och drog täcket upp till öronen och sov två timmar, när jag vaknade var klockan fem och M kom hem.
Då var jag lite piggare och tog en dusch, bytte om till myskläder och gick till jobbet strax innan sex för vi skulle ha inventering.
Tiden gick fort men det var mycket att göra och jag var hemma vid halv två på natten. Jag tänkte på dom som jobbar natt, herregud hur orkar dom som har familj och barn med det? nej, så skulle jag aldrig vilja ha det.
Nej, nu måste jag kila. Tack för alla vänliga kommentarer!, jag svarar alltid på de jag får men när jag hinner och jag återkommer ikväll :-)
PUSS & KRAM! Hoppas ni får en toppen dag, denna "lill- lördag" :-)
Kärlek till nr 2
Nu har vi kommit hem och allt gick bara bra. Våran lilla mini bebis verkade må bara bra i magen och allt såg fint ut på ultraljudet, skönt. Är också glad och "lättad" över att det "bara" är En bebis där i magen, skulle vara sjukt nervös om det var tvillingar i magen!
Bebisen låg och "visade upp sig så fint" sa hon =) Det är verkligen en häftig upplevelse att se det lilla hjärtat slå och se din lilla, lilla kroppen röra på sig. H*n låg och sprattlade med benen ett tag, älskade liten!
Beräknad födsel datumet blev nu framflyttat till den 6 Oktober, tänk om nr 2 skulle komma på BF precis som Elwira gjorde den 6:e Maj =) Olika månader, men samma datum, inte så stor chans kanske för det är ovanligt att bebisar kommer på exakta BF datumet.
Nu känns det dessutom ännu mer äkta och jag längtar så. Kärlek
På den här bilden kan man se det mesta, och spana in ena benet som bebis har rakt upp här, hihi!
Bebisen låg och "visade upp sig så fint" sa hon =) Det är verkligen en häftig upplevelse att se det lilla hjärtat slå och se din lilla, lilla kroppen röra på sig. H*n låg och sprattlade med benen ett tag, älskade liten!
Beräknad födsel datumet blev nu framflyttat till den 6 Oktober, tänk om nr 2 skulle komma på BF precis som Elwira gjorde den 6:e Maj =) Olika månader, men samma datum, inte så stor chans kanske för det är ovanligt att bebisar kommer på exakta BF datumet.
Nu känns det dessutom ännu mer äkta och jag längtar så. Kärlek
På den här bilden kan man se det mesta, och spana in ena benet som bebis har rakt upp här, hihi!
Magen v. 15+5
Nu har jag nyss fotat min älskade mage och på kvällen ser ju alltid magen som störst ut, så är det för alla som är gravida, för på kvällen har man hunnit "samla" på sig massa mat i magen. Och just nu är jag proppmätt efter all kinamat och friterad banan+ glass ;-)
Men vilken skillnad det är är nu, hur SNABBT magen kom den här gången! När jag väntade Elwira så berättade jag inte på jobbet att jag var gravid förens jag var i 5:e (!) månaden och det var bara någon då som hade någon misstanke, resten hade aldrig kunnat gissa, det var vad dom sa.
Men nu har Elwira redan bott där ock kroppen har ju redan varit med om en graviditet så det är ganska förståligt att magen kommer snabbare efter första graviditeten.
Jag undrar hur magen kommer se ut den här gången? än kan jag bara säga att den kommit så fort som sagt.
Att magen kom snabbare den här gången tror jag även beror på att bebisen är placerad i "framvägg" och Elwira låg i "lågt bakvägg".
Med Elwira så började magen växa rejält efter 7:e månaden ungefär och min mage var SÅ STOR, kände mig som en vandrande mage ungefär, men kände mig pigg i kroppen och hade inga problem med ryggont och liknande.
Kände knappt av graviditeten i slutet, bara att magen var ivägen ibland. Dagen innan Elwira kom, DÅ fick jag förvärkar för första gången.
Jag minns att jag pratade med min ena syster då och hon frågade mig vad jag skulle göra i morgon, och jag svarade "föda barn" och sagt och gjort, Elwira kom på BF (beräknat födseldatum) :-)
Bebisen är placerad i framvägg
Magen 15+5
Men vilken skillnad det är är nu, hur SNABBT magen kom den här gången! När jag väntade Elwira så berättade jag inte på jobbet att jag var gravid förens jag var i 5:e (!) månaden och det var bara någon då som hade någon misstanke, resten hade aldrig kunnat gissa, det var vad dom sa.
Men nu har Elwira redan bott där ock kroppen har ju redan varit med om en graviditet så det är ganska förståligt att magen kommer snabbare efter första graviditeten.
Jag undrar hur magen kommer se ut den här gången? än kan jag bara säga att den kommit så fort som sagt.
Att magen kom snabbare den här gången tror jag även beror på att bebisen är placerad i "framvägg" och Elwira låg i "lågt bakvägg".
Med Elwira så började magen växa rejält efter 7:e månaden ungefär och min mage var SÅ STOR, kände mig som en vandrande mage ungefär, men kände mig pigg i kroppen och hade inga problem med ryggont och liknande.
Kände knappt av graviditeten i slutet, bara att magen var ivägen ibland. Dagen innan Elwira kom, DÅ fick jag förvärkar för första gången.
Jag minns att jag pratade med min ena syster då och hon frågade mig vad jag skulle göra i morgon, och jag svarade "föda barn" och sagt och gjort, Elwira kom på BF (beräknat födseldatum) :-)
Bebisen är placerad i framvägg
Magen 15+5
V. 15
Det är så otroligt mycket som händer i magen och jag brukar läsa vad som händer i magen både på nätet och i böcker. Det är spännande! Det är väldigt lätt att hålla reda på vilken vecka jag är i då det lite komiskt följer kalendern, för nu är det vecka 15 och jag är i vecka 15 =) lätt att komma ihåg!
Bebis
Mamma
Det börjar synas på en del att de är gravida. Eftersom bebisen tar kalcium från dig behöver du få dig lite extra, finns bla i mjölkprodukter.En del kvinnor känner svartsjuka, drömmer mardrömmar och är otrygga. Tala med din partner om hur du känner dig så han på bästa sätt kan finnas som ett stöd.
Regndroppar och andra tankar
Det regnar för fullt här ute nu och jag har precis stigit upp efter en timmes sömn efter maten, ja jag blir som en pensionär som måste sova middag när jag är gravid så trött men nu känner jag mig mycket piggare igen.
Följde med M och Elwira ut på en promenad tidigare till butiken och var där en stund och sedan hem och laga middag. Är så skönt att vara ute i friska luften och jag verkligen njuter av promenader nu, förutomhus mår jag bättre av att vara.
Det är så behagligt att höra regndropparna falla och jag önskar jag satt ute på mormor och morfars ljusa utomhus veranda och läsa en bok och smaska på något gott samtidigt, det hade varit mysigt nu.
Jag tänkte på det efter att ha läst ett par kommentarer här om att skaffa ett till barn att det är individuellt hur man som föräldrar vill göra med det och jag har full förståense för alla, om man vill skaffa tätt, vänta eller kanske bara vill ha ett barn.
Det är så mycket som spelar in hur var och en vill göra, det är inte bara att "skaffa ett till barn".
Vår tanke och vilja var från början att skaffa ett till barn rätt tätt som jag sagt men det hade vi förmodligen inte gjort ifall vi inte haft det så lätt med Elwira från första start.
En del folk tycker inte om att man säger så, att man haft det lätt för det får man ju inte ha? en del konstiga reaktioner har jag fått på den fronten.
Bara för att vi haft det enkelt nu så kommer vi väl förmodligen få allt vi inte fått med Elwira! nej *tvi tvi* vi får hålla tummarna att vi får ett lika snällt barn till som Elwira, om det nu ens är möjligt?
Känner kroppen sig redo för att bli gravid, har vi tid, ork, ekonomi - ja det är mycket som ska tänkas på inför planeringen av nr två, så var det iallafall för oss, att viljan fanns var en av sakerna det inte var något tvivel om.
Min kropp återhämtade sig snabbt efter förlossningen, trots att jag inte tränat och jag kände mig absolut redo fysiskt för ett till. Att man ska lyssna på kroppen så säger alla men det är verkligen sant.
M har eget så han har möjlighet att vara väldigt flexibel och det är guld värt för våran del och det gör mycket både nu och iframtiden.
Jag jobbar 67% och har fasta tider på jobbet så jag känner att jag absolut kommer ha tid men man har väl aldrig såpass mycket tid som man vill med sina barn oavsett hur mycket eller lite man jobbar?
Att tiden sällan räcker till är ingen nyhet. Att orken kommer vara mindre ibland det hör ju också till oavsett hur många barn man har tror jag, vi alla är trötta ibland. Det viktigaste är att hålla ihop och hjälpas åt som förälder och försöka få det så jämställt som möjligt att prata och lyssna på varandra är så betydelsefullt det tycker jag gör så att man undviker onödiga gräl, exempelvis om man pratar om "problemet" direkt istället för att samla på sig en massa som sedan exploderat vid ett annat tillfälle då bägaren rinner över, väldigt onödigt. Ett barn skaffar man ihop och då ska man även hjälpas åt på bästa sätt efter sina förutsättningar.
Det går aldrig veta hur det blir med allt, så sa vi när jag plussade men det man kan göra är att tänka positivt och hjälpa och stötta varandra i alla lägen och det tycker jag vi är bra på. D små sakerna är oftast viktigare än de stora.
Vi kan bara hoppas på att allt går bra nu med lillbebis i magen, jag undrar vad det är för filur?
Det här är en spännande resa vi börjat!
Följde med M och Elwira ut på en promenad tidigare till butiken och var där en stund och sedan hem och laga middag. Är så skönt att vara ute i friska luften och jag verkligen njuter av promenader nu, förutomhus mår jag bättre av att vara.
Det är så behagligt att höra regndropparna falla och jag önskar jag satt ute på mormor och morfars ljusa utomhus veranda och läsa en bok och smaska på något gott samtidigt, det hade varit mysigt nu.
Jag tänkte på det efter att ha läst ett par kommentarer här om att skaffa ett till barn att det är individuellt hur man som föräldrar vill göra med det och jag har full förståense för alla, om man vill skaffa tätt, vänta eller kanske bara vill ha ett barn.
Det är så mycket som spelar in hur var och en vill göra, det är inte bara att "skaffa ett till barn".
Vår tanke och vilja var från början att skaffa ett till barn rätt tätt som jag sagt men det hade vi förmodligen inte gjort ifall vi inte haft det så lätt med Elwira från första start.
En del folk tycker inte om att man säger så, att man haft det lätt för det får man ju inte ha? en del konstiga reaktioner har jag fått på den fronten.
Bara för att vi haft det enkelt nu så kommer vi väl förmodligen få allt vi inte fått med Elwira! nej *tvi tvi* vi får hålla tummarna att vi får ett lika snällt barn till som Elwira, om det nu ens är möjligt?
Känner kroppen sig redo för att bli gravid, har vi tid, ork, ekonomi - ja det är mycket som ska tänkas på inför planeringen av nr två, så var det iallafall för oss, att viljan fanns var en av sakerna det inte var något tvivel om.
Min kropp återhämtade sig snabbt efter förlossningen, trots att jag inte tränat och jag kände mig absolut redo fysiskt för ett till. Att man ska lyssna på kroppen så säger alla men det är verkligen sant.
M har eget så han har möjlighet att vara väldigt flexibel och det är guld värt för våran del och det gör mycket både nu och iframtiden.
Jag jobbar 67% och har fasta tider på jobbet så jag känner att jag absolut kommer ha tid men man har väl aldrig såpass mycket tid som man vill med sina barn oavsett hur mycket eller lite man jobbar?
Att tiden sällan räcker till är ingen nyhet. Att orken kommer vara mindre ibland det hör ju också till oavsett hur många barn man har tror jag, vi alla är trötta ibland. Det viktigaste är att hålla ihop och hjälpas åt som förälder och försöka få det så jämställt som möjligt att prata och lyssna på varandra är så betydelsefullt det tycker jag gör så att man undviker onödiga gräl, exempelvis om man pratar om "problemet" direkt istället för att samla på sig en massa som sedan exploderat vid ett annat tillfälle då bägaren rinner över, väldigt onödigt. Ett barn skaffar man ihop och då ska man även hjälpas åt på bästa sätt efter sina förutsättningar.
Det går aldrig veta hur det blir med allt, så sa vi när jag plussade men det man kan göra är att tänka positivt och hjälpa och stötta varandra i alla lägen och det tycker jag vi är bra på. D små sakerna är oftast viktigare än de stora.
Vi kan bara hoppas på att allt går bra nu med lillbebis i magen, jag undrar vad det är för filur?
Det här är en spännande resa vi börjat!
Tusen tack!
Tack för alla grattis kommentarer jag fått, det värmer lite extra. Känns skönt att äntligen skriva om det! Om jag hade skrivit varje dag i tre månaders tid att jag mådde illa med mera så skulle ju alla förstå direkt och jag ville som sagt vänta till v 14 med att berätta.
Det ska bli så roligt att kunna ge Elwira ett litet syskon ganska tätt dessutom. Det var precis vad jag ville och vad vi pratat om redan innan Elwira kom till värden att om allt skulle gå bra med Elwira så ville vi gärna få ett syskon ganska tätt. Elwira kommer vara ca ett och ett halvt år om lillbebis kommer när det är beräknat i slutet av September.
Det här är så stort och spännande och vi ser verkligen fram emot detta även om vi är beredda på att det förmodligen kommer vara "jobbigare" men när man tänker på allt man kommer få tillbaka så slår det ut det "jobbiga".
När jag har kikat på programmet "familjen annorlunda" så känns ju två barn som rena semestern i jämförelse ;-)
Det blir nog tuffare med två men samtidigt mycket roligare för hela familjen.
Kramar till alla!
Det ska bli så roligt att kunna ge Elwira ett litet syskon ganska tätt dessutom. Det var precis vad jag ville och vad vi pratat om redan innan Elwira kom till värden att om allt skulle gå bra med Elwira så ville vi gärna få ett syskon ganska tätt. Elwira kommer vara ca ett och ett halvt år om lillbebis kommer när det är beräknat i slutet av September.
Det här är så stort och spännande och vi ser verkligen fram emot detta även om vi är beredda på att det förmodligen kommer vara "jobbigare" men när man tänker på allt man kommer få tillbaka så slår det ut det "jobbiga".
När jag har kikat på programmet "familjen annorlunda" så känns ju två barn som rena semestern i jämförelse ;-)
Det blir nog tuffare med två men samtidigt mycket roligare för hela familjen.
Kramar till alla!
Positivt
Nu äntligen ska jag berätta för er alla hur det faktiskt ligger till i min kropp och knopp! Har skrivit att jag mått risigt den sista tiden till och från och det är så sant det jag skrivit för jag har inte mått något vidare. Men nu ska ni få höra, det är inte på grund av någon allvarlig sjukdom eller liknande, för jag är till våran stora glädje GRAVID (Åh vilken lättnad att skirva det) och det var planerat och så önskat.
Jag har precis gått in i vecka 15 och jag ville inte berätta tidigare än vecka 14 och ville även vänta tills jobbet skulle få reda på det, men ännu vet nog bara chefen eftersom jag inte varit på jobbet på ett par dagar nu, så de medarbetare som läser detta, nu har ni svaret =)
Våra nära och kära har så klart vetat om det ett bra tag nu.
Min "plan" när jag kom tillbaka efter mammaledigheten var att jag tänkte jobba ett par dagar innan jag berättade det för alla men det sprack helt och hållet. Andra dagen på jobbet var jag tvungen att gå hem pga av min yrsel och huvudvärk som jag haft i ett par veckor nu. Det var den dagen jag svimmade när jag kom hem som jag skrivit om.
Jag har mått skit rent ut sagt sedan vecka 9 ungefär och mått lika dåligt, om inte sämre än vad jag gjorde när jag väntade Elwira.
Extrem trötthet, illamående och yrsel. Den här gången var jag mer beredd på att börja må dåligt eftersom jag varit med om det en gång förut men visst är det jobbigt även denna gång.
Nej för mig har början av graviditeten inte varit någon dans på rosor, men det är inte heller något jag trott att det skulle vara.
Det som jag sett som positivt att jag varit mamma ledig när exempelvis illamåendet var som värst och att jag sluppit varit sjukanmäld/sjukskriven så mycket från jobbet som jag skulle blivit tvungen att vara ifall jag hade varit där.
Igår var jag hos läkaren och blev sjukskriven i två veckor, när doktorn kollade i journalen så var det i samma grav vecka som jag blev sjukskriven när jag hade Elwira i magen, så hittills är graviditeterna väldigt lika.
Nu hoppas jag bara på att det blir som sist, att efter sjukskrivningen så vände allt och jag mådde hur bra som hellst in i det sista.
Så jag håller tummarna att det blir så den här gången också för jag längtar till att må bra och orka jobba igen.
Dagbok
Jag har skrivit lite dagbok här nedan och daterat i vilken vecka/datum jag var i då jag skrev det. Har gjort en ny kategori som jag döpt till "Gravid med nr 2" och där kommer jag skriva det mesta om min graviditet och allt runtomkring samt hur det kommer rulla på samt visa magbilder mm.
Det ska bli kul att blogga om graviditeten den här gången, för när jag var gravid med Elwira visste jag ju knappt vad en blogg var.
Beskedet
V. 5+5
30:e Januari 2009 Grav test positivt!
1:a Januari 2009:
Mensen hade uteblivigt men jag vågade inte tro det bästa- att jag skulle ha lyckan att bli gravid igen. Men när jag gått nästan tio dagar utan att mensen dykt upp så tog kära M tag i saken och gick och köpte två gravtester på apoteket.
Gick in på toan och tänkte först att jag skulle göra testet och sedan vända det uppoch ner så jag inte kunde kika på resultatet utan M.
När jag gjort testet och skulle gå ut från toaletten så hade jag inte lagt testet uppoch ner eftersom det stod: "vänta 2 min" och då trodde jag självklart att det skulle ta nån minut innan svaret visade sig.
Men icke! hann knappt göra testet förens det blev ett plus! trodde inte mina ögon och gick stum för att visa M som väntade.
Vi satt nog mest och gapade först och sedan kom glädjetårar och skratt! Men det gick inte smälta att det faktiskt var sant.
Vi satt länge och pratade allt vi pratat om innan vi beslutade oss för det här, men nu var det verklighet och man kan ju aldrig veta helt säkert hur det blir med allt bara att vi tror att det kommer gå jättebra och det här var så önskat.
Det var verkligen en glädje chock! M ringde upp sin familj och jag min och berättade och alla blev så klart glada.
Men exakt lika stora reaktioner blev det inte som första gången, men så kanske det är när man redan har ett barn?
Inte så förvånande kanske, att om man redan har ett barn så skaffar många ett till. Men det var kul att alla blev glada iallafall.
För oss känns det här så klart minst lika stort som första graviditeten och jag vet ju inte alls om den här graviditeten kommer bli som första, jag får bara HOPPAS att det blir så den här gången med.
Men illamåendet och den isittande huvudvärken, tröttheten mm i början kan jag gärna hoppa över! Men efter den 16:e veckan ungefär så mådde jag som en prinsessa fram tills Elwira kom på bf.
Kände knappt av någonting på slutet och var uppe och skuttade nästan precis som vanligt och trots magen var SÅ stor så kände jag mig inte överdrivet stor konstigt nog. Men visst var magen ivägen ibland!
Morgonen Elwira kom DÅ fick jag förvärkar för första gången så det var ju helt normalt.
Jag kan bara hålla tummarna att den här graviditeten kommer vara lika härlig som med Elwira i magen.
Grav v 8
Var på inskrivning hos barnmorskan idag och jag har tyvärr inte samma längre men hon jag har nu var trevlig och det kändes bra att prata med henne, så jag ska fortsätta gå till henne. Känns fortfarande overkligt med graviditeten men jag har en känsla att allt kommer gå bra. Känner inte av någon graviditets symptom ännu.
Grav v 9-14
Under den här perioden har jag mestadels mått skit rent ut sagt. Den "kroniska" tröttheten har nästan varit värst, känner precis igen mig för såhär var det när Elwira låg i magen också. Det spelar ingen roll hur mycket jag sover, tröttheten sitter i.
Har mått i stort sett illa under hela tiden förutom ett par dagars uppehåll mellan varven, som har varit GULDT värt. Nu senaste veckorna har jag känt av yrsel, huvudvärk och det har känts som jag ska svimma ett antal gånger.
Jag var förberedd på att jag troligtvis skulle må dåligt som nu eftersom jag gjorde det med Elwira så jag klagar inte på något sett, men det är klart att det tar på ens ork och krafter. Men jag hoppas det vänder snart för nu vill jag bara må bra.
Började jobba i vecka 14 då min yrsel tyvärr var som värst. Första dagen kände jag mig precis som vanligt men andra jobbdagen gick det inte alls. Fick helt enkelt gå hem för det var omöjligt att jobba.
Jag svimmade av en kort stund när jag kom hem och då smällde även huvudvärken till rejält och den har fortfarande inte släppt utan ligger där och spökar, vissa dagar är det bättre och andra sämre. De få dagarna/ timmarna jag mår bra värdesätts extra högt just nu.
Jag hade tänk att jag ska skriva ett par rader vecka för vecka nu i fortsättningen och jag vill även säga att jag är är så glad över graviditeten även om det har varit väldigt jobbigt i början och är fortfarande tufft.
Nu längtar jag till att få njuta av graviditeten, börja jobba och tillslut nå till målet, när den lilla kommer upp i min famn och vi blir fyra och att ge Elwira ett syskon, ja det är en dröm!
Jag känner att jag är lyckligt lottad som redan nu har en underbar dotter och väntar en till liten underbar skapelse med min älskade M som är den finaste och gör så jag känner mig hel för han är min anda hälft.
Barn är en gåva!
Jag har precis gått in i vecka 15 och jag ville inte berätta tidigare än vecka 14 och ville även vänta tills jobbet skulle få reda på det, men ännu vet nog bara chefen eftersom jag inte varit på jobbet på ett par dagar nu, så de medarbetare som läser detta, nu har ni svaret =)
Våra nära och kära har så klart vetat om det ett bra tag nu.
Min "plan" när jag kom tillbaka efter mammaledigheten var att jag tänkte jobba ett par dagar innan jag berättade det för alla men det sprack helt och hållet. Andra dagen på jobbet var jag tvungen att gå hem pga av min yrsel och huvudvärk som jag haft i ett par veckor nu. Det var den dagen jag svimmade när jag kom hem som jag skrivit om.
Jag har mått skit rent ut sagt sedan vecka 9 ungefär och mått lika dåligt, om inte sämre än vad jag gjorde när jag väntade Elwira.
Extrem trötthet, illamående och yrsel. Den här gången var jag mer beredd på att börja må dåligt eftersom jag varit med om det en gång förut men visst är det jobbigt även denna gång.
Nej för mig har början av graviditeten inte varit någon dans på rosor, men det är inte heller något jag trott att det skulle vara.
Det som jag sett som positivt att jag varit mamma ledig när exempelvis illamåendet var som värst och att jag sluppit varit sjukanmäld/sjukskriven så mycket från jobbet som jag skulle blivit tvungen att vara ifall jag hade varit där.
Igår var jag hos läkaren och blev sjukskriven i två veckor, när doktorn kollade i journalen så var det i samma grav vecka som jag blev sjukskriven när jag hade Elwira i magen, så hittills är graviditeterna väldigt lika.
Nu hoppas jag bara på att det blir som sist, att efter sjukskrivningen så vände allt och jag mådde hur bra som hellst in i det sista.
Så jag håller tummarna att det blir så den här gången också för jag längtar till att må bra och orka jobba igen.
Dagbok
Jag har skrivit lite dagbok här nedan och daterat i vilken vecka/datum jag var i då jag skrev det. Har gjort en ny kategori som jag döpt till "Gravid med nr 2" och där kommer jag skriva det mesta om min graviditet och allt runtomkring samt hur det kommer rulla på samt visa magbilder mm.
Det ska bli kul att blogga om graviditeten den här gången, för när jag var gravid med Elwira visste jag ju knappt vad en blogg var.
Beskedet
V. 5+5
30:e Januari 2009 Grav test positivt!
1:a Januari 2009:
Mensen hade uteblivigt men jag vågade inte tro det bästa- att jag skulle ha lyckan att bli gravid igen. Men när jag gått nästan tio dagar utan att mensen dykt upp så tog kära M tag i saken och gick och köpte två gravtester på apoteket.
Gick in på toan och tänkte först att jag skulle göra testet och sedan vända det uppoch ner så jag inte kunde kika på resultatet utan M.
När jag gjort testet och skulle gå ut från toaletten så hade jag inte lagt testet uppoch ner eftersom det stod: "vänta 2 min" och då trodde jag självklart att det skulle ta nån minut innan svaret visade sig.
Men icke! hann knappt göra testet förens det blev ett plus! trodde inte mina ögon och gick stum för att visa M som väntade.
Vi satt nog mest och gapade först och sedan kom glädjetårar och skratt! Men det gick inte smälta att det faktiskt var sant.
Vi satt länge och pratade allt vi pratat om innan vi beslutade oss för det här, men nu var det verklighet och man kan ju aldrig veta helt säkert hur det blir med allt bara att vi tror att det kommer gå jättebra och det här var så önskat.
Det var verkligen en glädje chock! M ringde upp sin familj och jag min och berättade och alla blev så klart glada.
Men exakt lika stora reaktioner blev det inte som första gången, men så kanske det är när man redan har ett barn?
Inte så förvånande kanske, att om man redan har ett barn så skaffar många ett till. Men det var kul att alla blev glada iallafall.
För oss känns det här så klart minst lika stort som första graviditeten och jag vet ju inte alls om den här graviditeten kommer bli som första, jag får bara HOPPAS att det blir så den här gången med.
Men illamåendet och den isittande huvudvärken, tröttheten mm i början kan jag gärna hoppa över! Men efter den 16:e veckan ungefär så mådde jag som en prinsessa fram tills Elwira kom på bf.
Kände knappt av någonting på slutet och var uppe och skuttade nästan precis som vanligt och trots magen var SÅ stor så kände jag mig inte överdrivet stor konstigt nog. Men visst var magen ivägen ibland!
Morgonen Elwira kom DÅ fick jag förvärkar för första gången så det var ju helt normalt.
Jag kan bara hålla tummarna att den här graviditeten kommer vara lika härlig som med Elwira i magen.
Grav v 8
Var på inskrivning hos barnmorskan idag och jag har tyvärr inte samma längre men hon jag har nu var trevlig och det kändes bra att prata med henne, så jag ska fortsätta gå till henne. Känns fortfarande overkligt med graviditeten men jag har en känsla att allt kommer gå bra. Känner inte av någon graviditets symptom ännu.
Grav v 9-14
Under den här perioden har jag mestadels mått skit rent ut sagt. Den "kroniska" tröttheten har nästan varit värst, känner precis igen mig för såhär var det när Elwira låg i magen också. Det spelar ingen roll hur mycket jag sover, tröttheten sitter i.
Har mått i stort sett illa under hela tiden förutom ett par dagars uppehåll mellan varven, som har varit GULDT värt. Nu senaste veckorna har jag känt av yrsel, huvudvärk och det har känts som jag ska svimma ett antal gånger.
Jag var förberedd på att jag troligtvis skulle må dåligt som nu eftersom jag gjorde det med Elwira så jag klagar inte på något sett, men det är klart att det tar på ens ork och krafter. Men jag hoppas det vänder snart för nu vill jag bara må bra.
Började jobba i vecka 14 då min yrsel tyvärr var som värst. Första dagen kände jag mig precis som vanligt men andra jobbdagen gick det inte alls. Fick helt enkelt gå hem för det var omöjligt att jobba.
Jag svimmade av en kort stund när jag kom hem och då smällde även huvudvärken till rejält och den har fortfarande inte släppt utan ligger där och spökar, vissa dagar är det bättre och andra sämre. De få dagarna/ timmarna jag mår bra värdesätts extra högt just nu.
Jag hade tänk att jag ska skriva ett par rader vecka för vecka nu i fortsättningen och jag vill även säga att jag är är så glad över graviditeten även om det har varit väldigt jobbigt i början och är fortfarande tufft.
Nu längtar jag till att få njuta av graviditeten, börja jobba och tillslut nå till målet, när den lilla kommer upp i min famn och vi blir fyra och att ge Elwira ett syskon, ja det är en dröm!
Jag känner att jag är lyckligt lottad som redan nu har en underbar dotter och väntar en till liten underbar skapelse med min älskade M som är den finaste och gör så jag känner mig hel för han är min anda hälft.
Barn är en gåva!
