Varje kväll när jag går in till Elwira och tittar till henne då hon ligger så fint och sover så sött så tänker jag på hur lyckligt lottad vi är som fått en sådan underbar tjej och ett kommande syskon som växer i min mage.
Och hon verkar vara värdens nöjdaste lilla tjej och det är härligt att hon verkar må så bra. Jag och även M är trygga i oss själva och jag tror och hoppas det kommer överföras till Elwira, eller jag tror det redan har det just för att hon verkar vara så nöjd. Så som föräldrarna är så blir även ens barn? till en stor del är det nog så.

Sedan tänker jag på världen som vi skapat våran dotter i och hennes framtid. Jag tänker på alla hemskheter som barn blir utsatta för och jag kan inte förstå hur föräldrar vars barn råkar illa ut eller till och med föräldrar som far sina barn illa klarar av det? eller hur barnen mår? Att ens egen dotter skulle fara illa är min värsta tanke. Tänk om Elwira en dag exempelvis kommer hem och berättar att hon blivit våldtagen? och värre om hon skulle bli det och inte berätta?
Att tjejer är mer utsatta än killar för mer saker tror jag absolut på, tyvärr. Killar är också utsatta i många andra hemska händelser, men just våldtäkter så utsätts ju tjejer värst.
Det finns egentligen så mycket man kan oroa sig för som förälder och just våldtäkter var bara ett exempel jag tog upp för det finns så mycket hemskt som kan hända, den ena tanken värre än den andra.
Hur hanterar man egentligen som förälder en mardröms situation om ens barn skulle fara illa eller bli allvarligt sjuk eller skadad?
Jag hoppas aldrig jag kommer behöva ta reda på det eller vara med om det.

När jag tittar på min lilla tjej och tänker på att hon än så länge inte har en endaste sak i värden att oroa sig för, mer än att maten kanske kommer för långsamt ibland möjligtvis :) så är det lite sorgligt på något vis.
Att vi skapar barn till en orättvis och grym värd och att  framtiden för alla barnen inte är trygg och säker är sorgligt. Att så många barn i världen är fattiga, hungriga, föräldralösa och sjuka och framförallt maktlösa är hemskt att det inte är något de kan styra över.
Och alla barn som far illa av vuxna människor och de som inte har någon som bryr sig om dom, är föräldralösa och ensamma och får sälja sina små kroppar för att överleva utan att ha något man kan kalla för "liv" och ingen som kan erbjuda ett värdigt liv med kärlek.
Tänk om det skulle vara ens eget barn som hade det så?

Jag är tacksam att vi lever i ett rikt land och att Elwiras förutsättningar i livet är många vilken väg hon än väljer.
Jag hoppas hon kommer förbli lycklig och glad men framförallt tacksam, över saker som för alla inte är självklart som mat på bordet och att hon får vara frisk.
Jag är egentligen inte en person som oroas över framtiden och livet men när det kommer till Elwira så kan jag tänka till en gång extra.
Jag vill inte oroa mig själv i onödan men just verkar graviditets hormonerna flöda och oro och känslor bubblar upp...
 Men det jag vill påminna mig själv är att livet är en härlig gåva vi fått och ska ta vara på samt glädjas över det fantastiska här i livet, stort som smått och att glädjas åt att vi har varandra är viktigt att tänka på.
Att det finns ondska i världen är den grymma sanningen men att det finns godhet och kärlek som är starkare är det som ger mig livsglädje och jag hoppas Elwira och kommande bebis kommer vara tacksamma över livet de fått i en förhoppningsvis trygg och ljus framtid, det är min stora önskan. Så mycket kärlek

Att glädjas och uppskatta det lilla är det stora