Kände att nu är det dax för mig att börja skriva av mig på en blogg :) Blev mamma i Tisdags till värdens underbaraste tjej, är en helt otrolig känsla som fyller en med endorfiner så det står härlliga till. Lyckokänslorna går inte beskriva, det är så stort.

Graviditeten var väldigt mysig om man bortser från dom tre första månaderna av konstant illamående.
Mådde som en prinsessa & jobbade in i det sista. Hade turen att slippa annan graviditets symtom som ryggont, överdiven vikt uppgång, samla på sig vätska, foglossning o allt man kan få. Man hörde så många som haft det jobbigt under graviditeten, så jag var lyckligt lottad.
Jag var som gjord för att bära ett barn som min barnmorska sa ;)

Förlossningen började på beräknad förlossningsdatum kl 3 på natten och när värkarna blev tätare o tätare så började jag skriva upp hur ofta varje värk kom och när jag gick runt här hemma fram o tillbaka o andades ut värkarna ringde min sambo förlossningsavdelningen och vi åkte upp direkt för då kom värkarna med 5-8 minuters intervall.
Väl uppe på BB (just det, M körde fel också, vi åkte en bit för långt hehe han var nog allt lite nervig)
Vi fick ett eget rum och jag kände mig som en elitidrottare som gick runt och värmde upp inför det stora loppet, jag kunde absolut inte ligga ned då gjorde det för ont. Men när krystvärkarna kom fick jag inta en annan position.
 Körde yoga andning hela tiden, och det hjälpte mycket och att jag var totalt konsentrerad hela tiden. Tog enbart lustgas eftersom det känndes som den mest naturliga bedövningen, jag ville känna hur min kropp reagerade i varje fas och "vara med".
Var häftigt att äntligen få trycka på och följa med kroppens signaler.
Helt overklig känsla när hon kom upp till mitt bröst och M klippte navelsträngen, såg tårar i hans ögon för första gången.
 Hon var så vacker och tittade runt med sina stora ögon på alla och tittade på mig en liten stund och sen satt munnen vid tutten som ett smäck!
6 timmar totalt tog förlossningen, så det gick fort med andra ord. Att jag hade total fokus, andades och rörde på mig hela tiden hjälpte nog till väldigt mycket.
För mig var det enbart en positiv upplevelse, viss gör det ont men det är enbart positiv smärta och man glömmer allt när barnet är ute.

3 dagar var vi kvar på baby hotellet jag o M, och det ångrar jag inte en sekund. Många åker hem närstan direkt, men vi ville stanna så man kände att man hade någolunda kontroll över situationen och tid för återhämtning och bara behöva tänka på oss själva.
För jag har aldrig varit så utmattad som efter förlossningen. Var verkligen skönt att ha kunnig personal runt om kring dyngnet runt och kunna fråga allt som man undrade över.
Viktigt för mig var också amningen, för det var något jag absolut ville göra och det var bra att få lite tips av sköterskorna.

Väl hemma kunde vi inte riktigt förstå att hon nu var här med oss.
Kan fortfarande inte riktigt förstå det hela, att hon som legat i min mage äntligen är här!

Det är så stort, det här är KÄRLEK!

Här är jag med älskade magen i 9:e månaden